Örjan Karlsson Skancke^[1]

1403 - 1474  (71 år)

• Navn	Örjan Karlsson Skancke
  Fødsel	1403	Hov, Hackås, Jämtland, Sverige
  Kjønn	Mann
  Død	1474	Hov, Hackås, Jämtland, Sverige
  CREA	10 Mai 2017
  Reference Number	MH:I782
  _FID	GSYH-3HX
  Person ID	I735	Høves slekt
  Sist endret	29 Mai 2024

  
  

  Far	Karl Persson Skancke,   f. ca. 1360, Hov, Hackås, Jämtland, Sverige d. 1430, Hov, Hackås, Jämtland, Sverige (Alder ~ 70 år)
  Mor	Rådgerd Kettilsdotter,   f. 1380, Sunne Hegled, , , Sverige d. 1445, Hov, Hackås, Jämtland, Sverige (Alder 65 år)
  Ekteskap	1400	Jämtland, , , Sverige
  Notater	Referansenummer: MH:F227
  Famile ID	F217	Gruppeskjema  |  Familiediagram

  
  

  Familie	Margareta Jensdotter,   f. 1420   d. 1483 (Alder 63 år)
  Ekteskap	RIN: MH:FF890
  Notater	Referansenummer: MH:F226
  Barn	1. Karl Örjansson Skancke,   f. ca. 1440, Hov, Hackås, Jämtland, Sverige d. ca. 1484, Hov, Hackås, Jämtland, Sverige (Alder ~ 44 år)
  Sist endret	22 Des 2017
  Famile ID	F216	Gruppeskjema  |  Familiediagram

  
  

• Hendelseskart

  Fødsel - 1403 - Hov, Hackås, Jämtland, Sverige Død - 1474 - Hov, Hackås, Jämtland, Sverige  = Link til Google Earth

  
  

• Notater

  Herr Örjan Karlsson, den sköna man från en av Sveriges äldsta släktgårdar, Hov i Hackås, Jämtland. Den förste kände herren till Hov i Hackås var fadern Karl Pedersson, död år 1430. Örjan, Jöns och Olof Karlsson utlöste år 1435 sin syster Kristin ur Hov i Hackås med 300 mark i pengar och lös egendom till ett värde av 50 mark. Andra gårdar blev vid samma tid värderade till mellan 12 och 40 mark, varför gården i Hof mer är att betrakta som ett gods. Det är ändå inte riktigt att tänka sig denna adelsätt som typiska godsägare utan mer som handelmän. De har fått sina inkomster genom att omsätta skinn och andra varor från jakt och fiske såväl i Trondheim som i Sverige. I ett köpebrev av 1438-04-30 från änkan Rådgerd Kettilsdotter nämns den man som blivit mest känd av ätten Skancke, nämligen Örjan Karlsson. I brevet överlåter Rådgerd gården Hegled i Sunne till herr Ylian (kyrkoherde Örjan). Brevet uppräknar fem söner och mågar till Rådgerd, alla närvarande vid tillfället, nämligen Peder, Örjan, Erik, Jens och Olav. Örjan Karlsson är den förste infödde jämtske riddaren som vi känner. Han vapensköld bestod av ett sporrklätt ben. Denne Örjan var en typisk jämte på det viset, att han precis som sin hemprovins slets mellan olika regenter. Än var han den svenske kung Karl Knutssons (1408-1470) närmaste man och hövitsman i Jämtland. Än kastades han i fängelse och torterades av Kristian av Oldenburg (1426-1481), kung i Danmark 1449-1481 och i Sverige 1457-1464. Detta är förhistorien: I ett morgongåvebrev av 1445-09-15 gav kung Kristoffer III av Bayern (1416-1448), svensk kung 1441-1448, åt sin unga drottning Dorotea bl. a. vårt Jämtland med allt vad därtill hör. Änkedrottning Dorotea (1430-1495) gifte sig sedan år 1449 enligt tidens sed med nye kungen på Danmarks tron, Kristian av Oldenburg. Men nu blandade sig den svenske kungen Karl Knutsson i leken. Det visade sig, att stormännen i sydnorge ville ha Kristian till kung, medan folket i Tröndelagen föredrog Karl Knutsson. Nu gällde det att handla snabbt. Med 500 man drog Karl Knutsson genom Värmland till Trondheim, där hanlät ärkebiskopen kröna sig 1449-11-20. Samtidigt dubbades femton nya riddare och en av dessa var Örjan Karlsson från Hov i Hackås. På återvägen till Sverige stannade kung Karl minst en vecka i Jämtland, troligen som gäst hos den nydubbade riddaren Örjan Karlsson. Men slaget var ingalunda vunnet med detta; de ledande i Norge höll på den danske kungen. Emellertid hade kung Karl Knutsson År 1469 överlät Örjan halva sin gård till sonen Karl Örjansson och blev en så kallad sytningsman, han bodde kvar på gården enligt den tidens visa åldringsvård. Sonen Karl Örjansson, död år 1485, var en utomäktenskaplig son, som senare adopterades av Örjan. Två män vid tinget i Berg intygade att Karl Örjansson icke varit någon horeson. I årsboken Jämten av år 1993 finns bilder av de så kallade skanckevapnen i Hackås kyrka; vapenskölden, en sporre, en balja för en så kallad landsknektsdolk samt ett slagsvärd med balja. I boken finns också en bild av en ljuskrona i Hackås kyrka, som bär Skanckarnas vapen, ett sporrklätt ben som hänger ned från den övre ringen. Ljuskronan antas vara skänkt till kyrkan av Örjan Karlsson. Allt detta kan man beskåda vid ett besök i Hackås kyrka. Örjan Karlsson var död 1474; fru Margareta, hans änka, skänkte då en stor kopparkruka till Helga lekamens gille i Stockholm, vars medlem hon blev.

  
  

• Kilder

  [S102] WikiTree, (MyHeritage), https://www.wikitree.com/wiki/Karlsson-320 (Troverdighet: 3).